Det slog mig idag hur många som är utbildade poliser som faktiskt inte gör något polisjobb. Är det inte konstigt? Dom får samma löneökning och har kvar sin anställning som polis fast dom faktiskt inte gör någonting som har ens anknytning till polisiär uppgift. Låt mig ta några exempel:

Där jag jobbar är alla som planerar personalen poliser, d.v.s sitter och lägger in i datasystem. Ingen som helst beslutanderätt. Alla är inspektörer och har en månadslön runt 32-35 000.

En inspektör som kör post.... kör post!! Det sägs att "polisen" är elallergiker... va? Att sitta i timtal i telefon går bra... människan får gärna hålla lite förhör i mina ärenden, det går bra på telefon! Anställ en ungdom som kör post genast och ställ krav på denna person.

Vi har två poliser, inspektörer båda två och har jobbat som polser 20-30 år, någon form av vaktmästare, det fixas o donas hur bra som helst... men herregud, det finns en polisutbildning, ni får gärna hjälpa mig att delge människor, fråga efter ersättningsanspråk eller något... bara det är något som har med polisiär anknytning att göra. Det finns säkert, helt säkert, massa äldre som har blivit av med jobbet som kan fixa det ni gör.

Jag kan ta hur många exempel som helst, det handlar om allt från att beställa gem till att ordna nya lås, allt från att vara sekreterare till alltiallo till att planera polishus... men vad är det? Ska inte utbildade arkitekter eller kanske en it-samordnare eller någon annan ordna allt detta.

Själv svämmar jag över i jobb, jag måste bara hinna ringa den där stackars kvinnan som blev nedslagen i tunnelbanan, jag bara måste göra det i morgon!! Undrar hur hon mår?

Arbetsplatsen saknar en person, svininfluensa, eller är det bara lite feber? Hysteriskt börjar alla gnugga händerna med handsprit.

På Polishuset finns det handsprit överallt! Jag är inte sämre än andra, handspriten flödar, bakterier och virus ska döden dö!

Det är liksom så poliser fungerar rent allmänt, antingen gör man något och då gör man det ordentligt, eller så gör man som dom flesta, man smågör saker, duttar lite här och duttar lite där, går in till chefen för att synas att man gör något. Nu ska jag faktiskt säga att dom flesta gör saker och gör det bra! Eller i alla fall gör skäl för sin lön.

Ibland undrar jag om många poliser faktiskt förstår att man är betald för att utföra ett visst form av arbete. Prestation är liksom sammankopplat med ersättning, det verkar knepigt för många kollegor. Gör så lite som möjligt och gnäll för att du har så mycket att göra.

Jag fick precis ta del av en skrivelse från en chef där det stod att vi måste jobba mer med gamla ärenden för att det är viktigt med snabb handläggning. Det ska vi göra i oktober. Jösses.... Ska vi inte försöka ha snabb handläggning de övriga elva månaderna? Det är INTE kul att "hitta" ett ärende där ingen gjort något på ett år och när man ringer upp den drabbade har man fått barn med en annan och inte ens vill att man drar i något gammalt.. ibland känner jag mig så oproffsig!

För övrigt noterar jag att en kollega, som varit sjukskriven i flera år, inte presterat något när hon var här, är galet aktiv i sossarna, poserar med bild med Mona Sahlin, skriver på facebook att hon är kommissarie och ansvarig för mångfaldsfrågor mm. Intressant... hon gör också sken av att hon arbetar. Hon har lyckats lura en hel organisation (S) och ta sig upp till inre kretsarna. Hur gick det till? Här betraktas hon som en person som ALDRIG kunde komma i tid, höll ett (!!!) förhör på sex månader, baktalade och intrigerade. Massa rehabiliteringar men ingen vågade ta beslut. Att hon gör sig till talesman för Polisen stör mig, hon är INTE representativ....